anabooh

 

 

Da var forsta skolveckan klar. Redan efter forsta psych lektionen fick jag laxa sa halv fem idag e-mailade jag ivag en rapport till min larare, nu hoppas jag pa att jag gjort det jag ska :)

 

Kanns superbra att vara tillbaka. Vara hemma. Los Angeles kommer alltid vara hemma for mig. Precis som Borlange kommer vara hemma. Och pa samma satt som Stockholm kommer vara hemma for mig.  Sa ar det bara. Tacksam ar det jag ar.

 

 

Traningen gar bra, borjat 5:2 dieten, dock inte tokraknat cals, hoftat lite men ska kora lite hardare nu nar vi val flyttat in i var lagenhet. Forsta veckorna fluffade vi runt, jag sov pa min luftmadrass i nagon vecka men i forrgar monterade jag ihop min skona sang igen och myste ner mig.

 

 

Ikvall ar mina tjejer ute o dricker drinkar till hoger och vanster pa Sunset och skulle vidare till H-wood. Jag gick istallet till gymmet och kopte sen lite nachos och glass. Det bor en tjock tjej i mig. :)

 

Innan jag akte tillbaks hit bestamde jag mig for att nar skolan borjar ska jag ha 4 vita veckor, sa nu ar det igang, ingen alkohol, inte en droppe pa 4 veckor nu. Kanns bra! Vill rena kroppen fran gift och dessutom se vad jag far for resultat pa en manad med iaf hyffsad kost, mycket traning och noll alkohol.

Fick en chock nar jag sag dessa tva bilder, ar ca 2-3 manader emellan dessa, den vanstra fran i varas innan jag akte hem till Sverige och den andra for ca en vecka sen. Kanske inte tokstor skillnad men anda markbart, utan att jag ens funderat pa det! Kul! Hard work pays off! :D

 

 

Ska forsoka uppdatera lite battre har framover!

For ovrigt, folj mig pa Instagram, dar ar jag lite mer aktiv om man sager sa:

 

 

Natti natti, eller godmorgon for er i Sverige!

 

Karlek//A.

 

 

 

Kaos i hjarnan. Kaos i hjartat.

 

Nar jag kom hem i vintras, ville jag inte aka tillbaks till LA. Efter 3-4 veckor i Swe langtade jag hem till LA. Jag hade ett av de basta halvaren i mitt 26-ariga liv.

 

Nar jag landade mitt i natten till den 26 Juni i somras, da ville jag inte tillbaka till LA. Idag ar det torsdag, pa sondag gar mitt plan. Jag vill fortfarande inte aka tillbaka.

Kanske forandras det nar jag aker tillbaka.

Kanske inte.

Kanske ar jag hemma om tva veckor igen.

Kanske inte.

Kanske ar jag hemma 3 januari.

Kanske inte.

 

Mina vanner ar de basta, vissa av dem ar partiska, de hymlar inte med att de vill ha mig har, de tycker inte jag ska aka, mojligen tycker de jag ska aka och hamta hem mina saker och komma hem igen. Jag vet att de ar partiska, men det gor inget, jag blir glad for de visar hur mycket de alskar mig och vill ha mig har hemma, nara.

 

Vissa av mina vanner tycker jag ska aka tillbaka och kanna efter. Gora det som kanns ratt. Jag blir lika glad over deras rad likval, for de visar hur mycket de alskar mig genom att lata mig gora det som kanns ratt for mig.

 

Som fantastiska, vackra K sa till mig. "Anna, gor det som kanns ratt. Alltid."

 

Dock vill jag ta upp en sak. Manga personer, som ofta inte kanner mig sa val, de kommer med utlagg som:

"VA? Ar du knapp? Hur kan du vilja flytta fran LA till Sverige??!! Ar du dum? Stanna kvar sa lange du kan."

 

Det kan gora mig sa javla forbannad rent ut sagt. Vem ar du att tala om for mig, eller tycka jag ar knapp, dum eller vad ni nu sagt.

 

Har du tagit tjansledigt fran ditt jobb, har du sagt upp din lagenhet och packat ihop ditt liv i kartonger? Har du fyllt tva resvaskor med det nodvandigaste? Har du sagt hej da till alla nara och kara som du alskar mer an livet sjalvt? Har du satt dig sjalv pa ett plan till andra sidan jorden, till en plats du aldrig varit pa, till ett stalle dar du inte kanner en kotte. Har du skapat dig ett liv dar, byggt upp ett nytt liv och levt dar ett ar, sjalv utan "ditt gamla liv"?

 

Inte?

Nej, da har du inte ett javla dugg att saga till om.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag kan göra vad jag vill,

Så länge jag bestämmer mig för det, Så tar jag mig dit,

 

Jag kan köra Mini Cooper till Paris,

Röka cigg vid Moulin Ruge

Picknick, weed och döda tid vid Eiffeltornets fot.

 

Jag kan svälja dina lögner eller välja att ta strid.

Begränsa mig till söder, men vill hellre vara fri, fri, fri

 

Kan inte slösa tiden på din skit,

När jag vill leva över gränsen, Tills jag tömt mitt batteri.

 

 

Jag vill för alltid va en idiot,

Medans du förtvinar vid skrivarn på ditt distriktskontor.

Jag vill åsidosätta allt, mellan himmel o jord,

Och dansa, dansa psycho som Treat Williams på ditt middagsbord.

 

Jag kan spola mina chanser eller signa ditt kontrakt,

Varva jorden 8 gånger eller stadga mig nånstans

Beter mig som ett monster ibland,

Men Måste leva över gränsen för att komma nån vart.

 

 

Har sprungit långdistanser,

Så långt från konkurrensen,

Har aldrig tatt den korta vägen fram till bronsmedaljer.

 

Vi ville mer än kortlivade pojkband,

och kliver över lik tills allt betraktas som en brottsplats.